Bloggskammen
På jobbet dyker ibland diskussioner upp om olika mer eller mindre kända bloggare, ett ämne i tiden skulle jag vilja säga. Dessa bloggare skriver om mer eller mindre intressanta ämnen på olika intressanta sätt. Men vad jag menar hamnar i fokus är skräpbloggeriet.
Jag är en person som har väldigt svårt att följa en blogg. På samma sätt som jag har svårt att följa en serie på tv eller ett program på radio har jag svårt att bilda mig den rutinen. Men det betyder inte att jag inte vet vad "På spåret", "Mammas nya kille" eller "Solsidan" är. Poängen jag vill komma till är att jag vet också vad "Paradise hotel", "Robinson" och "Ung och bortskämd" är. Bara för att det är produktionsbolagens infekterade och varande sår betyder det inte att jag inte känner till dessa usla program. Jag vet vad det är, för jag är inte blind, döv eller dum i huvudet. Man matas med denna info dagligen och saker som dessa går inte att undvika.
När diskussionen om "Kissie", "Paow" eller någon annan provocerande omogen bloggerska dyker upp kan någon kläcka ur sig (helt medvetet)
- Vad är det? (vet visst) Jaha, det är en person.
-Ja, har du verkligen missat detta? Hon bloggar och ser ut som en barbara.
- Jaha, det är inget jag vet något om. (vet visst..-här kommer det) Jag intresserar mig inte av sådan okultiverad dynga.
Efter den senare kommentaren tvingas man alltid ned på botten i den intellektuella näringskedjan eftersom man är en idiot som 'Intresserar sig av okultiverad dynga'.
Vad jag vill säga er: Jag är nutidsorienterad. Jag har ögon och öron och läser tidningar och reportage. Jag pratar med folk med olika intressen, för att jag är social och nyfiken. Jag skäms inte för att jag vet vilka dessa människor är. Jag följer inte bloggarna, men jag Vet Vad Det Gäller. Vad det här säger om er kan ni gissa själva.
Däremot förgyller Alex Schulman mitt liv nu när han börjat blogga igen, hos aftonbladet. Han sätter plus på vardagen. Och guldkant på mitt liv när jag får skratta helt avskärmad. Det är något speciellt med att ha kul helt ensam. Tack Alex.
Jag är en person som har väldigt svårt att följa en blogg. På samma sätt som jag har svårt att följa en serie på tv eller ett program på radio har jag svårt att bilda mig den rutinen. Men det betyder inte att jag inte vet vad "På spåret", "Mammas nya kille" eller "Solsidan" är. Poängen jag vill komma till är att jag vet också vad "Paradise hotel", "Robinson" och "Ung och bortskämd" är. Bara för att det är produktionsbolagens infekterade och varande sår betyder det inte att jag inte känner till dessa usla program. Jag vet vad det är, för jag är inte blind, döv eller dum i huvudet. Man matas med denna info dagligen och saker som dessa går inte att undvika.
När diskussionen om "Kissie", "Paow" eller någon annan provocerande omogen bloggerska dyker upp kan någon kläcka ur sig (helt medvetet)
- Vad är det? (vet visst) Jaha, det är en person.
-Ja, har du verkligen missat detta? Hon bloggar och ser ut som en barbara.
- Jaha, det är inget jag vet något om. (vet visst..-här kommer det) Jag intresserar mig inte av sådan okultiverad dynga.
Efter den senare kommentaren tvingas man alltid ned på botten i den intellektuella näringskedjan eftersom man är en idiot som 'Intresserar sig av okultiverad dynga'.
Vad jag vill säga er: Jag är nutidsorienterad. Jag har ögon och öron och läser tidningar och reportage. Jag pratar med folk med olika intressen, för att jag är social och nyfiken. Jag skäms inte för att jag vet vilka dessa människor är. Jag följer inte bloggarna, men jag Vet Vad Det Gäller. Vad det här säger om er kan ni gissa själva.
Däremot förgyller Alex Schulman mitt liv nu när han börjat blogga igen, hos aftonbladet. Han sätter plus på vardagen. Och guldkant på mitt liv när jag får skratta helt avskärmad. Det är något speciellt med att ha kul helt ensam. Tack Alex.
Kommentarer
Trackback
